Johan Matsson

Bonde. Blev 77 år.

Barn med Margareta Matsdotter (1661 - 1741)

Noteringar

Från arktos.se/anor/14gottfr/ana01818.htm

Hembygdsboken sid. 164
År 1681 kom en ny förordning om jakten. I samband härmed tillåter vi oss återge en intressant uppgift av rich. Gothe. Det är ett jaktmål, som förekommer vid 1707 års ting i Nordmaling och visar hur god sammanhållningen verkligen var emellan finnfolket häruppe, trots de stora avstånden. »Finnen Johan Mårtensson i Agnäs erkänner, att han kommit i lag med landsmännen Lars Olufson i Örträsk, med Håkan Ersson ibid., Johan Mattsson i Bastuträsk, Nils Johansson I Bjerten, Olof Larsson i Bergsjö (=Brattsbacka), Matts Hindersson i Brassbacka. Man hade drivit några älgsdjur ur fjället, vilka man fällt på Humbleholmsskogen, där de även hullade (dvs. gjorde upp) djuren. Det var 14 dagar före midfastosöndagen. Så småningom kröp det farm, att flera landsmän varit med på färden: Johan Eriksson i Sunnansjö, Johan Olofsson i Hörnsjön, Johan Johansson i Orrböle, Matts Mattsson i Mjösjön och Isak Mattsson ibidem. Nu var jakten förbjuden på orten. Hade det varit på lappmarksområde, hade det varit annat. Nu blev saken straffbar enligt 1681 års förbud och det blev böter med 50 daler för varje älg, elle sammanlagt 200 daler - ett ganska kännbart belopp. Men här visar det sig åter, där det fanns älg, där fanns det också gott om finnar.»
Se även Öreälvens byar, sid. 154.

Hembygdsboken, sid 484-486
BASTUTRÄSK
Armsjö upptogs som ett finntorp år 1670 av gudmundråfinnen Matts Hindersson. Det var det första nybygget på många mils håll, och det bör nog inte ha varit långt ifrån att armsjöfinnen längtat efter en granne närmare till än till sina landsfränder i Agnäs och Hörnsjö. När han därför hade fått vuxna barn, var det nog med tillfredsställelse han såg till att sonen Johan Mattsson (född någon gång på 1660-talet) slog sig ned uppe vid Bastuträsket c:a 7 km ovanför Armsjö.

Byns namn antyder att bönder från nedre landet redan tidigt brukade fiska häruppe i den lilla sjön, som ligger efter samma vattenled, som Armsjön, nämligen Hörneån. De små byggnader de uppförde vid fiskesjöarna för uppehållet under vinter- och vårfisket kallades bastur och hade således ingenting med badning att göra.

Till att börja med synes Bastuträsk ha redovisats under Armsjös beteckning i längderna. Därför försvåras utforskandet av byns äldre historia i hög grad. År 1683 och 1690 är Matts Hindersson ensam skriven för Armsjö, men 1694 har han till granne fått en man vid namn Joen Mårtensson, som även återfinnes 1697. Vi tror att det är den förste nybyggaren i Bastuträsk, som här avses. Men vem var då Joen Mårtensson, nybyggaren i Bastuträsk? Vi framför här en hypotes, som endast på vissa punkter kan bevisås genom några antydningar i de gamla längderna. Joen Mårtensson, tror vi, är son till bonden Mårten Hindersson i Agnäs och denne, tror vi, är broder till armsjönybyggaren Matts Hindersson. Således skulle då även Joen Mårtensson vara finne. Under något av 1600-talets allra sista år lämnade tydligen Joen Mårtensson Bastuträsk och återvände till Agnäs, där släkten stannade och fortfarande finns representerad i våra bygder, t. ex. släkten Nyström i Balfors och släkten Grönlund i Grönnäs.

När nu nybygget i Bastuträsk var ledigt, togs det i besittning av Johan Mattsson och hans hustru Märeta ifrån Armsjö. Matts Hinderssons båda döttrar Brita och Anna hade gift sig, och mågarna såg ut att stanna kvar på armsjöhemmanet. Därför trivdes nog Johan Mattsson bäst på sin egen torva uppe i Bastuträsk. Han hävdade dock med skärpa att han i första hand hade bördsrätt till Armsjö uppodlade aåkerhemman. Sedan hans svågrar i tio års tid besuttit armsjöjorden, började Johan Mattsson göra anspråk på Armsjö jord och fiskevatten, och till slut tvingade han de båda svågrarna från hemmanet. De tog sin tillflykt upp till Örträsk, där de 1707 tillhandlade sig nya hemman.

Johan Mattsson hade tre vuxna söner, Hindrik, Olof och Mattias, vilka det nu stod fritt att dela fädernejorden både i Armsjö och Bastuträsk. Så hade nog varit Johan Mattssons högsta önskan. Emellertid ser det ut som om Olof och Matts redan omkring 1710 flyttat från trakten och då troligen uppåt lappmarken. Kvar blir endast sonen Hindrik Johansson och dennes hustru Ingeborg samt dottern Elsa Johansdotter och mågen Johan Johansson. Dottern Beata Johansdotter, f. 1699, gifte sig med bonden Olof Johansson, f. 1699, i Hörnsjö och blev därmed stammoder för en mycket stor och vida spridd släkt.

Förbindelserna med finnarna i Örträsk var livliga och härkomsten av t. ex. Johan Mattssons dräng, Philip Mattsson, tyckes ju av förnamnet att döma peka direkt på finnsläkten Philipsson-Hilduinen. Johan Johansson och hustru Elsa flyttade 1734 till Lycksele församling, där de upptog Umgransele by. Genom sina barn och barnbarn har de en mångfald ättlingar däruppe. Johan var sonson till Hilduinen i Orträsk.




Kvar i Bastuträsk bodde sen en Nils Mattsson och dennes hustru Maria Jakobsdotter, som var dotter till bonden Jakob Michelsson i Hörnsjö. Om en kvinna, Anna Jakobsdotter, heter det emellertid att hon anno 1740 rest »till Lycksele sin fäderneort». Gamle Johan Mattsson och hans hustru Märeta dog 1739 resp. 1741 i Umgransele. Från någon av Nordmalings kyrkoböcker har vi antecknat följande promemoria: »Anno 1740 den 23 Februari angaf Kyrkiovaktare Olof Olofsson i Orrböle Nils Mattsson och hans hustru Bastuguträsket för det at han ifrån Andersmässan till datum inte en gång bevistade gudstjänsten. Angaf sig den 8 Martil att han af sjukdom warit beswärad.»

På 1740-talet blev det så att säga regimbyte i Bastuträsk. Johan Mattsson gick i graven och från Hörnsjö hade inflyttat tvenne söner till förutnämnde Olof Johansson, f. 1699. Dessa Johan Mattssons dottersöner övertar nu byns jord. Deras namn är Johan Olsson, f. 1727, och Matts Olsson, f. 1729. Det heter i 1759 års jordebok, att Johan Olssons hemman är kluvet av en stam med nr 2 efter höglovlig resolution den 15 mars 1758, även är skatten påökt med 1/8 mantal efter 1750 års jorderansakning, 1 häst, 8 kor och 20 småkreatur. Det framgår även att Lars Nilsson, f. 1736, ägt den andra hemmansdelen om 3 tunnland åker före Matts Olsson, som inflyttade först på 1760-talet.

Personhistoria

Källor